Vilken tråkig kväll. Jag vet inte om det beror på vädret eller vad. På något sätt känner jag mig bara allmänt deprimerad för tillfället. Förhoppningsvis inget långvarigt. Det är väl en sån höstdepression som kommer helt utan förvarning. Det enda jag vill just nu är att ligga i min älsklings armar & bara mysa. Men det är väl bra att vara själv ibland. Inte skämmas bort med närhet. Det roliga är att jag pratar som om vi bodde tillsammans, när vi egentligen ses 3 gånger i veckan. Åh, i miss him. ♥

Vad gör jag för tillfället då? Hittade ett gamalt fotoalbum som farmor&farfar hade, scannar in lite söta bilder på mig & min familj. Har inget bättre för mig faktiskt. Hade tänkt kolla dvd, men snart ska man väl sova så att man orkar med ännu en arbetsdag imorgon. Bara 4 timmar, men ändå. Behöver ändå gå upp tidigt.

Usch, detta verkade bli ett dystert inlägg, eller är det bara jag? Äh, bäst att avsluta här då. Puss & god natt. ♥

Så unga mina föräldrar var där. Men det är inte så konstigt ändå. Det var 20 år sedan.